Översikt 1.
Ban- och busslinjer vid VGJ 1948 och andra järnvägar - innan staten tog över. Hämtat ur VGJ- en historik sammanställd av Måns Mannerfelt, Erlanders Boktryckeri Aktiebolgar, Göteborg 1948.
Del I Sid 1. - Utgångspunkt Skövde
Sid 1. Inledning - Järnvägsfrågan Skövde/Axvall - en lång diskussion under senare delen av 1800-talet
En berättelse om SAJ måste ha sin utgångspunkt i Skövde. Det var Skövdes "starke män och delvis kvinnor" som drev fram ett bygge av järnväg över berget Billingen mellan Skövde och Axvall. Eller Sköfde som det stavades på den här tiden. 1906 avskaffades "gammalstavningen" officiellt, men levde kvar mycket länge!
"Kan tanken på de svåra backarna upp och ned för Billingen, samt den besvärliga linjesträckningen i Billingspasset i någon mån år 1872 ändå kunnat verka avskräckande, när det gällde att planera järnväg, som därtill här på sina ställen måste trängas såväl med rinnande vatten som den nya landsvägen (byggd 1870)?"
(Utdrag ur "Västergötlands-Göteborgs Järnvägar",1948)
1870 års Varnhemsväg kom senare att korsas inte mindre än 5 gånger innan Varnhems station!
Endast 1 200 personer bodde i Skövde 1860 när Västra stambanan etablerats. En utgångspunkt för att se hur staden kom att utvecklas befolkningsmässigt efter detta! (Klicka här!)
1872-01-13 beslöt stadsfullmäktige i Skövde, med alla svårigheter under diskussionerna hittills i minne, att företa en "undersökning om järnvägs anläggande över Billingen till Axvall". Men trots en kommitté med 100 000 kronor för tecknande av aktier, (om Billingen-Skövde valdes som sträckning för järnvägen från Axvall till Västra stambanan), förlorade Skövde.
Lidköping-Skara-järnvägen via Axvall mot Stenstorp tog för lång tid loven av förslaget. Denna linje blev länge en "fiende" till Skövde-Axvallssträckningen på många sätt också efter att den invigts 1874.
Det är på den här kartdelen över Backa gård man tydligast kan se att det redan på underlaget till 1877- 82 års utgivning av häradsekonomisk karta går att skönja den dragning som SAJ sedan kom att få här. En svag röd linje skissar SAJ's senare dragning i början av 1900-talet. Den måste alltså ha varit stakad långt innan kartan trycktes och således troligen redan direkt efter 1872-01-13 beslut i stadsfullmäktige i Skövde, att företa en "undersökning om järnvägs anläggande över Billingen till Axvall".
Godsägare Albert Ewert
11897-04-09 kom frågan att ta sig över Billingen med järnväg på allvar att befästas när godsägare Albert Ewert väckte förslag om en egen utredning genom en kommitté utsedd av stadsfullmäktige. Kommittén pekade dels på Skövdes utanförskap när det gällde Västergötlands järnvägsnät i övrigt och dels stagnation efter det tidigare uppsvinget efter stambanans anläggande. Bild 3.
Dessutom skulle resan från Axvall till Skövde kunna utföras på ungefär 40 minuter istället för de 2 timmar och 23 minuter det tog över Stenstorp. (Texten i den här delen bygger på Rolf Stens text; SAJ - Skövde Axvalls Järnväg på hemsidan www.historiskt.nu inklusive bild.)
1898-06-17 sändes aktieteckning i Sköfde-Axvalls Jernvägsaktie-bolag ut och samma dag begärdes koncession.
1898-12-22 beviljades det blivande bolaget koncession av Kungl. Maj:t med byggstart 12 december 1899 och bolagsordningen fastställdes. Det kom att bli flera förseningar innan bygget kunde starta.
1899-06-29 hölls konstituerande bolagsstämma med Skövde - Axvalls järnvägsaktiebolag, SAJ. Bolagets första styrelse kom att bestå av Axel von Matérn, August Forsslund, Eric Uggla, Alfred Eklind samt Abraham Wetterberg.
1901-05-31 fastställde Kungl Maj:t kostnadsförslaget till 739 500 kronor som grund för det samtidigt beviljade statslånet om 369 000 kronor, varpå arbetet skulle sättas igång sommaren 1901. Svårigheter med ekonomi och markförhållanden gjorde att arbetet fördröjdes, men efter att Skövdes då "starke män" gick samman i ett konsortium, med byggmästaren P. E. Pettersson framträdande som den synlige entreprenören, löstes frågan för tillfället.
Med tanke på kombinationen Skövde - Axvall fanns de militära skälen för en järnväg. Opinionen fick också ett oväntat kraftigt stöd för denna dragning av de rätt inflytelserika fruarna till de många officerarna och underofficerarna vid Kungl Göta och Skaraborgs regementen. Det sades att deras herrar och män brukade trivas så bra på mötena i Axvall att de sällan kom hem under mötestiden. De skyllde ofta på de dåliga förbindelserna från Axvall till Skövde, med lång väntan och tågombyte i Stenstorp. - se artikel i Västgöta Korrespondenten nedan!
(Texten delvis hämtad från "Västergötlands-Göteborgs Järnvägar", Måns Mannerfeldt, 1948)
Bild 5. Meniga och officerare i ett tidsödande byte av tåg från LSSJ till Västra stambanan i Stenstorp för färd till Skövde, ca 1900 - några år före SAJ.
(BildVästergötlands Museum - Bildarkivet/bildnummer; B145254:75)
Bild 6. Transporten framme i Skövde
(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 105044)
Det var inte klart från början med avtal för anslutning till västra stambanan i Skövde eller till Axvalls stationsområde med Lidköping-Skara-Stenstorps Järnväg. Skövde oroade säkert inte SAJ, men däremot kom det att bli svåra förhandlingar för att få rimliga villkor för anslutning till Axvall. Med hot om inblandning av Kungl Maj:t så löstes frågan i sista minuten för att få allt klart inför trafikstart.
För Skövdes del kopplades SAJ:s anslutning till en större ombyggnad av bangården och även stationshuset för att få fler spår vid stationen och utbyggd trafik, vilket ledde till att den där uppförda Vattenkuranstalten kom att rivas för ändamålet.
Spårplanen nedan från 1868 visar hela stationsområdet med godsområde mot norr (vänster) före Karlsborgsbanan och en ambitiös järnvägspark riktad in mot staden i den trekant som stadsplanen medgav. Marken söder om stationshuset (höger) ser nästan redan ut att vara reserverad för SAJ's angöring mot "afträdet".
Klicka på bilden för att läsa den! Forts nedan!
Klicka på bilden för att läsa den! Forts nedan!
Klicka på bilden för att läsa den!
Artikel ur Västgöta Korrespondenten 1948 det år SJ tog över järnvägen mellan Skövde och Axvall, det forna SAJ vid den tidpunkten LSSJ/VGV.
(Artikeln urklippt av Sven Holmberg, lämnad av Sten Holmberg via Ingemar Holmberg, Skövde - klicka på den för att läsa den!)
KONTAKTFORMULÄR ANGÅENDE DENNA SIDA:
(av säkerhetsskäl loggas alla IP-adresser)
(din e-postadress lämnas aldrig ut!)
GLÖM INTE ATT KLICKA PÅ BILDERNA FÖR STÖRRE BILD & MER INFO!
Bild 1. Invigning Lidköping-Skara-Stenstorps Järnväg (LSSJ) den 19 nov. 1874 med Oscar II.
(Västergötlands Museum - Bildarkivet/bildnummer: B145254:28)
Tidtabell Lidköping-Skara-Stenstorps jernväg från och med den 21 november 1874. Annons i Skara Tidning den 21 november 1874.
(Bild från vykort lämnat av Stina Johansson, G:a stationshuset i Varnhem)
Bild 2. Skövde station 1870 med ett spår från söder in mot tre spår framför stationen med liten träperrong emellan för avstigande. Två godsmagasin, "afträde" och vattentorn för lok kan ses på bilden.
(Bild från Västergötlands museum - Bildarkivet/bildnummer: B145046:491C)
Bild 4. Aktiebrev Nr 2988 Sköfde-Axvalls Jernvägsaktiebolag i original tecknat av Warnhems kommun 1 juli 1900 med 100 kr . Lägg märke till Skaraborgs läns vapen med lejonet, de små sigillen med "Elena Sancte" (S.t Helena - för Skövde), samt den stora medaljongen med Varnhems klosterkyrka, samt förstås alla Järnvägsemblemen.
Karta 1. I Axvall kom spåret att anslutas ett stycke öster om stationen till spåret från Stenstorp - pilen visar norr. (Bild från Rolf Sten www.historiskt.nu)
Bild 7. Skövde 1884. Relativt nybyggda "Gamla läroverket" (1877) i bakgrunden från populära Nyströms kulle (Västerhöjd) med Västra Staketgatan ännu tydlig med sina staket. Västra stambanan ses som ett streck i bakgrunden. Stadens kvadratiska form är starkt bevarad och än är jordbruksbyggnader vanliga i stadsbebyggelsen.
(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100005)
Bild 8. Första tåget på SAJ-banan Skövde-Axvall 31/3 1903, Lok Nr 1, SKÖFDE, upp-putsat och svartglänsande visar att nu är vi äntligen i gång! Fotograf: Ludvig Ericson
(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103773)
Bild 9. Egentligen gick det första persontåget redan den 13 december 1903 som ett test för framtida trafik. Här en biljett till det tåget med möjlighet att också besöka Bazaren i Våmbs skolhus (förutsätter då att tåget stannade där i närheten). Ur Arne Anderssons samlingar - tidningsklipp.
(Klipp från Verna Andersson, Ljungstorp)
Våmbs skola på bild - klicka här!
Befolkningsutvecklingen Skövde:
År Historiska händelser i Skövde kommun Antal inv.
1655 Första befolkningsstatistiken förs i Skövde 134
1669 Tingsplatser & postkontor bildas i Skövde 168
1759 Staden brinner ner till grunden 400
1776 Nya rådhuset står färdigt 430
1851 Nära 100 år efter branden 851
1859 Järnvägen kommer; Falköping – Töreboda 1 200
1862 Västra stambanan klar i sin helhet för allmän trafik ........
1875 Nytt läroverk. Skultorps station byggs 3 000
1876 Järnväg mellan Skövde Karlsborg klar 3 000
1886 Förberedelser placering av regementen i Skövde 4 000
1896 Husarernas rekrytskola kommer till Skövde 4 500
1900 Elektricitetsverk tillkommer i staden 4 800
1902 Stadsplan för Vasastaden, Söder & Västermalm 5 000
1904 Järnvägsbanan Skövde-Axvall öppnas 5 300
1906 Göta Trängkår kommer till Skövde 5 600
1913 Skaraborgs regemente kommer till Skövde 6 700
1914 Skövde Landsortsförsamlingar inkorporeras 9 500
1919 Skövdes mekaniska verkstad blir AB Pentaverken 9 800
1927 Pentaverken börjar tillverka motorer åt Volvo 10 000
1930 Nytt läroverk invigs 10 600
1931 Stadsbiblioteket invigs 10 850
1951 Nytt gjuteri på Volvo 17 700
1952 Våmb, Ryd & Öms församlingar tillförs Skövde 20 000
2012 52 000
(Fakta om Skövde 2010, Näring- och samhällsbyggnadsenheten www.skovde.se)
← Tillbaka till Startsidan
Forts Del I Sid 2. Järnvägsstationen. →