John G. Grönvall född 1839 - död 1924

Familjen Grönvalls "imperium" utgörs på bilden av den Mekaniska Verkstaden söder om järnvägsstation och Vattenkur, samt bostadshuset ihopbyggt söderut med Rådman Petterssons hus (i mitten av bilden) över tomtgränserna 69-70 (se nedan!) på Kyrkogatan 2.  Foto P. A. Eriksén                         

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 104120)

Bostaden framför Mekaniska Verkstaden var tydligen så imponerande att den tillsammans med Rådman Petterssons hus hamnade som ett delvis kolorerat vykort avstämplat 1901. Skövde som industristad tycks vara ordentligt etablerad. Foto P.A. Eriksén

(Vykort från Verna Andersson, Ljungstorp)

Tomt nr 70, Kyrkogatan 2, fylldes fullt ut när John Grönvalls pappa byggde huset efter förebild från Västra Hamngatan 6 i Göteborg, hans barndomshem.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 102069)

Signe Grönvall startade redan 1905 , 22 år gammal, efter en utbildning under två år i Skövde, en s.k. Kindergarten, vilket var mycket nymodigt för tiden. Verksamheten på Kyrkogatan 2 bedrev hon till 1909. Det var till stor del officersbarnen som kom, den övre medelklassens barn. Hon blev alltmer intresserad av slöjd och gick redan 1904 en kurs på Nääs Slöjdlärarsemenarium. Också några  av hennes systrar går på Nääs. Nästan alla av John Grönvalls döttrar, sex stycken, får en ordentlig utbildning. Elsa Louise blir gymnastikdirektör, Märtha och Ingrid blir båda teckningslärare och så Signe som blir handarbetslärarinna. Ruth saknar utbildning och den äldsta dottern dör endast  21 år gammal.

Bo Gyllensvärd blir föräldralös, då hans föräldrar Elsa och hennes make Harald Gyllensvärd går bort 1924 och vistas så på Kyrkogatan 2 i Skövde omhändertagen av sin moster Signe. Hon gifter sig aldrig  och inte heller Märtha och Ingrid. Signe vistas i Skövde mellan vissa kurser i t ex handarbete och senare Örebro Vävskola och tjänstgör senare som handarbetslärarinnna fram till 1918. Mellan 1918 och när fadern dör 1924 vistas hon i hemmet för att ta hand om honom.

1924 började hon en ny utbildning på Brunssons Vävskola i Stockholm och detta resulterar i att hon kan starta Skövde Vävverkstad hemma på Kyrkogatan 2. Hon uttrycker i en artikel i tidningen att hon inte i första hand tar yrket som en förvärvskälla, utan att hon tagit det som en livsuppgift. Hennes hemvävorskar har svårt att få tillräckligt för sin alster, då de inte betalas så högt, anser hon. Signe tycker om att hjälpa till att sätta upp vävar i hemmen både i stad och på landet och ge råd i fråga om heminredning.

Hon hade förutom hemväverskor också 4 - 5 väverskor igång på Kyrkogatan samtidigt och de arbetar mellan 09-00 och 17.00 med kaffe kl. 15.00. 1932 går Signe en kurs vid Carl Malstens Sigtunaskola. Vävverkstaden tycks ha fullt upp under åren, men ger inte förtjänst tillräckligt att leva på. Hon gör t ex en kormatta till Skövde kyrka, får beställning från Kammarkollegium i Stockholm och deltar i utställningar ett par gånger om året. Så 1938-39 lägger hon ner verkstaden och flyttar till Säter där hon bygger sig ett hus. Många av vävnaderna finns idag på Skövde Stadsmuseum.

(Text från "Signe Grönvall - företagare i det tidiga 1900-talets Skövde" av Maria Campell, Skövde Museum. 1988.)

Väverskor i våningens vävverkstad (med en far som grundare av Verkstad blev det "Vävverkstad" och inte "Vävateljé" - min kommentar.)                             

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103990)  

Ytterligare interiör på Kyrkogatan 2 och i famljen Grönvalls lägenhet efter att dottern startat vävverkstad.                                              

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103992)

Vävutställning i Väv-verkstaden.                                                                                                                                                                                 

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 103993)

1890. Huset mitt i bilden är Kyrkogatan 2 uppfört av T. Grönvall, John's far. Förebild är faderns barndomshem i Göteborg på Västra Hamngatan 6. Ingång från gården med portal (se foto ovan på familjen i portalen). Huset är sammanbygt med är Rådman Pettersson hus. Här har man redan helt byggt om den utskjutande halva flygelbyggnaden till bla 3 separata garage. Huset mitt emot på Kyrkogatan 1 är det blivande Järnvägshotellet (1913), "Dr Gustaf Ekelunds hus" och "Geijershuset" ihopbyggt men med separata trädgårdar.  Järnvägsstationen (utan 1893 års tillbyggnad söderut) "kikar fram" mellan husen, liksom ventilationsskorstenen för toalettbyggnaden.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100825)

Från södra Järnvägsparken såg huset ståtligt ut och mer som en helhet än två byggnader - famlijen Görnvalls och Familjen Petterssons.                                                                                                  

(Bild Skövde Stadsmuseum  - bildnummer: 100630)

Familjen Grönvalls utsikt mot Kyrkogatan 1, Järnvägshotell 1913 - det här ser ut som före den tiden. Grönskan utmed Trädgårdsgatan är påtaglig.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100829)

Skövde stationsområde 1857, expropriationskarta, inför öppnandet av Västra stambanan. Inga vägövergångar planerades från staden mer än den lite större vägen mot Öm ett stycke söder (t v) om stadskärnan (rödmakerad väg på kartan). Mitt emot (västerut) den blivande platsen för Verkstaden ser man också den lilla tegelbyggnad som återkommer på teckningen nedan - kanske ett pumptorn för vatten till loken och banområdet med tanke på våtmarken som låg här öster om järnvägen.  Den lilla byggnad som finns markerad på kartan i den mycket långsmala avstyckningen österut kan vara ett pumphus. Här finns ännu inte Verkstaden inplanerad , men banvaktsstuga Nr 78 öster om Öm-vägens överfart. Textmarkeringen "Skövde Mekaniska" visar platsen där verkstaden kom att byggas.             

(Lantmäteriets Historiska kartor) 

Mellan den lilla övergången och vägen mot Öm i bakgrunden t h kom Skövde Gjuteri och Mekaniska Verkstad att byggas 1868. Egentligen hette företaget John G Grönvall & Co fram till 1875 då det ombildades till AB Sköfde Mekaniska Verkstad. Tidig bild (1868-69) med vaktkur för övergång mot Verkstad samt Vattenkur & Boulogner något söder om där "undergången" kom att byggas 1877. Även skivsignalerna finnns på plats för den södergående tågtrafiken. Promenerande till Vattenkuren. Obebyggda fält öster- och söderut. Västra stambanans ursprungsstaket och liten tegeltornbyggnad t h troligen för vatten till loken. Vägen mot Öm skymtar svagt i bakgrunden t h. Ett spår söderut ritat exakt som på spårplan samma år som Verkstaden byggdes. Bakom verkstaden söderut skymtar banvaktsstuga Nr 78 för Öm-vägens överfart. Stugan liknar den stuga som på senare foton finns på motsatt sida av spåret fram till dess att SAJ byggdes 1902-03.

Xylografi 1868. "Till Skövde Museum: Svenska Industriella Etablissementet", 13 planscher."  Tonlitografi  av Gustaf Pabst,* beskrifna af Maximilian Axelson.

*Under 1800-talets förra hälft fick grafiken en renässans inte minst tack vare den nya litografiska metoden som till skillnad från den äldre koppargrafiken tillät närmast obegränsad upplaga. Tekniken kom väl till pass när det gällde att framställa planschverk från intressanta platser. Ett av dessa verk visade svenska industrianläggningar under industrialismens pionjärtid. Varje "etablissiment" fick sitt uppslag med en bild och en utförlig kommenterande text.

 

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 104117

 

Jmfr litografin också med expro- prieringskarta från 1877.

Litet (tegeltorn)hus finns med väster om järnvägen mitt emot två stråk (vatten- avledning) markerade som streck – ett lite snett mot verkstaden och ett mot Boulogner, men ingen större korsande väg.

Man kan se parkpromenaden söder om Vattenkuren från bilden också på kartan. Vägen mot Öm flyttas ytterligare mot söder efter bygget av lokstall 1876 enligt kartan (III). Notera svagt markerad övergång till Boulogner/Vattenkuren på stationshusets norra sida. Jmfr också Västra stambanans ursprungliga staket från litografin med bild på järnvägsstationen från 1870 innan utbyggt spårområde i första etappen efter 1876.

Banvaktstugan med sidobyggnader finns också på plats söder om Verkstaden - mellan lokstall och Verkstad.

(Lantmäteriet Historiska kartor)

Bild från senare tid än teckningen ovan. Efter 1876 eftersom spårutbyggnaden i samband med Karlsborgsbanan kan ses och har fått en förlängning ända fram till och förbi Verkstaden till lokstallet.  Men observera att undergången inte är byggd ännu! Den fanns inte med i de ursprungliga ritningarna för spåromläggningen som Järnvägsstyrelsen hade. De blev till slut efter stora påtryckningar tvugna att i ett sent skede ge med sig och medverka till en undergång som en fortsättning på Kungsgatan troligen färdig 1878.

Vaktkuren finns kvar, vägsignal och järnvägssignal.  Fabriksspår med stoppbock, stickspår mot lokstall (1876) på andra sidan Träden nära Vattenkuren är borta. Istället virkesupplag. Kontorsbyggnad uppförd.

Fotograf: Ludvig Ericson reprofoto: Stig Nyberg

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bidlnummer:A165001:7611;1) 

"Undergången" byggdes 1877 – järnstaketen syns på bilden från 1890-talet. Återigen är en ny kontorsbyggnad uppförd, överbyggd lastkaj, ny skorsten.

Fotograf: Ludvig Ericson, Skövde

 

(Bild Västergötlands Museum - Bildarkviet/bildnummer: A70502:A)

1896. Produkter från Verkstaden på lastplan före SAJ-banans och järnvägshotellets tillkomst.

Fotograf: Ludvig Ericson, Skövde

 

(Bild Västergötlands Museum- bildarkivet/bildnummer: B145046:390 )

Produkterna från andra hållet framför Verkstaden 1896.

Fotograf: Ludvig Ericson, Skövde

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: B145046:398)

Skövde Gjuteri och Mekaniska Verkstad enligt skylten.

Fotograf: Ludvig Ericson, Skövde

  
 (Bild Västergötlands Museum - bildarkiv/bildnummer: A70502:B)

Bild interiört 1904. Verkstaden innehöll gjuteri, smedja, maskinverkstad, kontor och förråd. Redan året efter start , dvs 1869, hade man mellan 25 och 30 arbetare anställda. För att få vettiga arbetsförhållanden inomhus byggde man stora fönster och ett eget lysgasverk för artificiell belysning. Foto Ludvig Ericson, Skövde

(Text hämtad från: http://www.gronvall.com/familjen/gronvall/1johangronvall1839.htm) 

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: B145046:391)

Dåtida beskrivning: "Anläggningen ägde ljusa och luftiga lokaler, en utomordentligt god uppsättning av arbetsmaskiner samt väl genomförda transportanlägg-ningar."    

(Hämtat ur boken: Milstolpar - en bok om Volvo i Skövde, Mats Osberg, Cradle Publishing AB/Karlstedts Bokhandel, Skövde, 1996)

En senare bild från Verkstaden interiört. Troligen John Grönvall själv på bilden på 1910-talet (jmfr porträttbild 1910-tal nedan!), trots att han avgick från verksamheten1909. 1919 blev Skövde Mekaniska verkstad AB Pentaverken för tillverkning av motorer (först till båtar). John Grönvall avled söndagen den 3 februari 1924.

(Bild Västergötlands Museum - bildarkiv/bildnummer: B145103:17

KORT OM VERKSTADEN

Inledningsvis mötte John ganska stort motstånd mot planerna på att ha en så smutsig verksamhet som gjuteri och verkstad mitt inne i staden. Detta även om staden låg på ena sidan om järnvägen och verkstaden på den andra sidan om den. Men till slut, 1866, fick han äntligen tillståndet från kommunen. Möjligen kan det också bero på att en sådan verksamhet inte var riktigt känd vid denna tid. I kommunfullmäktige fanns handlare, officerare, hantverkare, apotekare, en läkare, en komminister och en skolrektor. Ingen hade industriell erfarenhet eller kunskap, kanske hade man inte heller någon egentlig framsyn.

Startkapital fick han säkert av sin far, inga papper finns på detta men det är högst troligt. Suntetorp hade både egen såg och eget tegelbruk och det lär ha varit så att Suntetorp fick bistå med rätt mycket in natura. Större delen av 1867 och 1868 gick åt till förberedelser.

Verkstaden planerades, ritningar ritades, byggnader byggdes, maskiner skaffades. Mot slutet av 1868 var den nya verkstaden i drift under namnet John G Grönvall & Co. Verkstaden innehöll då gjuteri, smedja, maskinverkstad, kontor och förråd. 1869 hade man mellan 25 och 30 arbetare anställda. För att få vettiga arbetsförhållanden inomhus byggde man stora fönster och byggde ett eget lysgasverk för artificiell belysning.

Efter några år ingick han kompanjonskap, eftersom rörelsen gick uselt, men detta fick så småningom olyckliga följder och försatte bolaget i ännu mer bekymmer, vilka kom att belasta bolaget under flera decennier därefter. För att avveckla kompanjonskapet och åter få bolaget på fötter, och ställd på en mer sund bas, ombildades bolaget per den 30 juni 1875 till aktiebolag under namnet AB Sköfde Mekaniska Verkstad. Man gav ut 300 aktier à 1000 kronor styck, 152 stycken till Grönvalls själva. (Detta motsvarar ca 40 000 kronor per styck i 2002 års penningvärde enl SCBs modell för att räkna KPI även före 1914. Man fick alltså in ca 12 miljoner kronor i 2002 års penningvärde).

John hade stora problem att få verkstaden att gå ihop under 1870- och 1880-talen. En dag någon gång i slutet av 1880-talet stod han och såg ut från sitt fönster i verkstadsbyggnaden som låg, och ligger, alldeles invid järnvägsstationen i Skövde. Han fick då på en öppen lastvagn se en maskin som väckte hans intresse. Han sprang ner och hoppade upp på vagnen och följde med tåget medan han ritade av maskinen. Numera är väl detta en mer tveksam metod för att utveckla sina produkter. Utifrån dessa ritningar och skisser så utvecklade han den produkt som skulle komma att bli den mest lyckosamma dittills i verkstadens levnad, nämligen en stenbearbetningsmaskin. Det finns en tidningsnotis om en sådan maskin som var i bruk ännu 100 år efter dess leverans. Den lönade sig bra och ska ha medfört en uppryckning i rörelsen.

Verkstaden förvärvade sig så sakteliga ett gott rykte speciellt för tillverkning av sten- och träbearbetningsmaskiner, vattenturbiner, verktygsmaskiner och gjutgods av alla slag. Senare, när elektrotekniken gjort framsteg, så anlade man en egen ångkraftscentral för såväl verkstadens drift av maskinerna som för belysning.

John stod på god fot med de anställda och månade om dem på det sätt man var van vid från Suntetorp. Traditionen bjöd att gården/arbetsgivaren tillgodosåg behoven av både bostad, mat och annat för att gårdens folk inte skulle fara illa. Påminner mycket om det japanska sättet att driva företag än idag (2003), dvs att företaget tar hand om sin anställda oavsett goda eller dåliga tider och även efter pensioneringen. Trots detta fanns även ett synsätt på underställd personal som gjorde att det patriarkala styret präglade dagen, man behövde helt enkelt hålla en fast hand över de anställda och styra dem för att de skulle veta sitt eget bästa. Hela samhället präglades av detta tänkande."

(Text och bild hämtad från:
http://www.gronvall.com/familjen/gronvall/1johangronvall1839.htm)

PERSONLIGT KRING JOHN GRÖNVALL

"Johan G Grönvall (kallad John) föddes den 16 maj 1839 på gården Björksäter i Råda socken och var barn till Theodor Grönvall (8 augusti 1810 i Göteborg - 25 oktober 1875) och Sofie Christina Fleetwood (28 december 1813 -11 oktober 1903). Familjen Grönvall, Johns föräldrar, köpte Suntetorp utanför Skövde den 18 juli 1839 och i augusti flyttade man in.

Under slutet av 1850-talet hade föräldrarna dåligt med pengar. John fick då inte mer än en julhälsning från dem, där han studerade i Stockholm. Mormor och morfar skrapade dock ihop lite pengar och skickade till julen så att "du köper dig litet godt att mumsa på. "Ack! att jag hade kunnat sända dig mera min Älskade gosse". Julen 1859 firade John också ensam uppe i Stockholm. Han genomgick Teknologiska Institutet (numera Tekniska Högskolan) i Stockholm.

Arbetade därefter som ritare på Lindholmens verkstad (verkstad och varv; t o m 1866) i Göteborg. Anlade och var "disponent" vid Sköfde Mekaniska Verkstad (numera Volvo) 1868. Avgick från den verksamheten 16 maj, 1909.

Familjen bodde under lång tid i sitt hus i Skövde med tomtnummer 70 som låg i kvarteret Hermod; Kyrkogatan 2. Huset uppfördes av hans far som en kopia av dennes barndomshem i Göteborg på Västra Hamngatan 6.

John klagade konstant på att han hade dålig ekonomi. Sanningen är nog egentligen den att han var påtagligt välbärgad men att driften av verkstaden under de första 10 åren var en ekonomisk katastrof som påverkade både hans privata ekonomi (han hade lånat upp nästan allt av släktingar och hade alltså stora skulder till dem) och hans psyke. Det var en lång period att leva under pressen att inte veta om verkstaden skulle klara sig och om familjen därmed skulle klara sig ekonomiskt. Sannolikt är det detta som lett till Johns ständiga tal om hur dåligt ställt han hade och hur alla måste spara på allt.

Han var från 1886 under många år ledamot av Skövde stads fullmäktige. Han arbetade aktivt för att Skövde museum skulle startas. Dog söndagen 3 februari 1924, 85 år gammal. Hade för sin hustrus räkning förvärvat, ägde och bodde vid sin död i huset Annelund, Ljungstorp; (den från 87/128 mtl Kloster Pickagård i Varnhems socken avsöndrade lägenheten). Han är begravd på Skövde kyrkogård." Se hans kära Annelund i Ljungstorp - klicka här!

(Text i citat och bilder hämtade direkt från: http://www.gronvall.com/familjen/gronvall/1johangronvall1839.htm)

Tidigt 1880-tal. Från öster. Här har bygget startat med det första av de fyra arbetarhusen som byggdes österut från fabriken på "Gjutargärdet", som det senare kom att kallas. Ännu finns borgmästare Wetterbergs villa som revs 1886-87 med på bilden ett stycke till vänster om Skövde Hotell och vägen mot Öm går hitom bygget och söder om Verkstaden över järnvägen. Norr om Verkstaden finns också den äldsta kontorsbyggnaden med på bilden. Vattenkurens societetshus (1877) ännu inte byggt, men huvudbyggnaden har förlängts något söderut.                  

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100016)

Delvis samma parti 1888. Verkstaden fotograferad från Öm-vägen öster om järnvägen (då söder om Verkstaden). Stationen, Hotell Billingen med byggnadsställningar (1888), liksom en skymt av Vattenkuranstalten kan urskiljas. Societssalongerna har nu byggts och man ser det pampiga berget Billingen i bakgrunden. Berget då relativt svagt granskogsbeklätt. Diabasen går lätt att utskilja som klippor på berget. Dessa diabasbranter var populära utflyktsmål för många Skövdebor.

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 100038)

Statens Järnvägar, SJ Aa 75 "Göta" 1906 - utanför södra delen av Verkstaden med sin extra tillbyggnad. Foto Ludvig Ericson, Skövde

(Bild Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum, www.samlingsportalen.se - bildnummer: Jvm.KBIA00201)

Statens Järnvägar, SJ D 347 framför Skövde Mekaniska Verkstads 'nya' kontorshus 1907. Foto Ludvig Ericson, Skövde
 

(Bild Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum, www.samlingsportalen.se - bildnummer: Jvm.KBIA00223)

Lok SJ Ca 198  vid Verkstadens norra hörn 1912 med fristående vattenkastare för ångloken t v. Foto Erik Wilhelm Snell
 

 (Bild Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum, www.samlingsportalen.se - bildnummer: Jvm.KBIA04688)

Lok SJ Kd 520 vattenpåfyllning utanför Verkstadens norra hörn 1912.

(Bild Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum, www.samlingsportalen.se - bildnummer: Jvm.KBIA04689)

Lok SJ Ta  vattenpåfyllning, mm vid Verkstadens norra hörn 1913 snett framför kontorshuset. Foto Erik Wilhelm Snell

(Bild Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum, www.samlingsportalen.se - bildnummer: Jvm.KBIA04710)

Lok SJ B 1085 framför Verkstadens kontorshus 1914 med vattenkastaren t h. Foto Erik Wilhelm Snell
 

(Bild Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum, www.samlingsportalen.se - bildnummer: Jvm.KBIA04734)

Ånglok Sj Litt Tb 893 utanför Mekaniska Verkstaden 1914, som för att överleva prövade en rad olika projekt.
 

(Bild Skövde Stdsmuseum - bildnummer:  verkstad_01a)

En 1930-talsbild över verkstadens utveckling främst åt öster. Man ser arbetarbostäderna på Gjutargärdet liksom de nyuppförda "höghusen" för arbetare. Dammen som finns på bilden hade enligt Leif Crona, i en intervju han gjort, anlagts för att provköra Penta båtmotorer i.                      

(www.vykort.panatet.se)

När den Mekaniska Verkstaden hade blivit Volvo Skövdeverken. En bild från Järnvägshotellet på 1950-talet med SAJ-banan närmast fortfarande i trafik.  

(Bild Skövde Stadsmuseum - bildnummer: hotellet_2a)

Skövde Mekaniska Verkstads kontorsbyggnad i förfall ett antal årtionden in på 1960-talet. Idag restaurerad.
 

(Bild Västergötlands Museum - bildarkivet/bildnummer: B145103:5)

Ur KPM, 2011; "Av Sköfde Gjuteri och Mekaniska Verkstad som anlades 1868 återstår endast dess gamla kontorsbyggnad från ca 1890 i tegel med rusticeringar i vitt och som har en välbevarad karaktär av 1890- tal. Den ursprungligen bara tegelfasaden har senare målats i rödrosa. (Uppmärksammad 1991)."

Det restaturerade kontorshuset på gamla fabriksområdet.