Vasastadens gräns i söder blev SAJ-banan som går i en vid båge runt stadsdelen med de hus som kom att bygggas efter 1903 års stadsplan. På bilden så långt den hunnit bebyggas på 1930-talet. Gårdarna låg fortfarande djupt in på stadsplanelagt område. Man ser den nya esplanaden Vasagatan upp mot Varnhemsvägens infart till Skövde. Vasaplan samlar ihop Drottninggatan, Storgatan, Vasagatan och Järnvägsgatan för överfart mot Falköping. Storgatans förlängning söderut i Skaraborgsgatan fördelar sig senare i Carlsrovägen och Regementsvägen fram till Regementets kanslihus med sina grindar vid Västra stambanan. Enligt den nya stadgan för byggande av stadsdelar så skulle det finnas breda gator med trädplanteringar, vilket man kan se har fått ett ordentligt genomslag i just Vasastaden. SAJ's bangård med den södra delen som når fram till Vasaplan där man också kan ana lokstallet som inte kan hittas på bild annars.                                                                                                                                                                                             

(Bild från www.vykort.panatet.se) 

SAJ utgjorde i söder gräns för den nya stadsdelen Vasastaden (stadsplan 1902- 1903). Många hus kom snabbt att byggas samtidigt med banbygget, liksom det nya militärcentret för Livgardets Husarer byggt 1905, och senare för Skaraborgs Regemente 1914. Vasaplan blev mötet med SAJ och Västra stambanan för överfart i plankorsning till Falköping. Den nya pampiga esplanaden Vasagatan med sin trädallé blev infart till det nya militärområdet västerifrån och Storgatan och Drottninggatan fördes samman med Vasagatan och (senare) Järnvägsgatan och samlades till överfart vid Vasaplan för utgående vägtrafik mot Falköping. Behovet att finna ny utfart för Falköpingsvägen var redan på så sätt etablerat.

Ur bebyggelseregistret för Vasastaden; "1903 gjordes en ny stadsplan för utvidgning av Skövde stad. Planen omfattade området söder om centrum, väster om stambanan och avgränsades i söder av ett industrispår till cementfabriken (under åren 1904 – 1909 endast SAJ-spåret, min anm) som beskriver en båge från stambanan mot söder och därefter mot sydväst. Vasastaden kallas den del av området som ansluter till centrum i norr och begränsas av vägen mot Skara och Varnhem i väster och av Vasagatan i söder. Denna stadsdel började bebyggas omedelbart efter att stadsplanen fastställts och kom därför helt att till stora delar präglas av den då högaktuella jugendstilen. De första hus som byggdes inom området var stora privatvillor av sten. Officerarna kom helt naturligt att utgöra en stor del av byggherrarna i den nya stadsdelen då Livgardets husarers etablissemang planerades på andra sidan om järnvägen. Den nya esplanaden Vasagatan slutade i en järnvägsövergång i anslutning till detta. Andra prominenta personer i staden kom också snart att uppföra sina villor här och en del byggmästare byggde hyreshus i villastil med några få lägenheter. Stadens äldre esplanad Drottninggatan och Storgatan drogs fram till järnvägsövergången och sammanstrålade där med den nya Vasagatan så ett en stjärnplats uppstod och här uppfördes en del stora hyreshus i flera våningar som uppvisar enastående exempel på jugendstilens alla karaktäristika. Vasastaden är som helhet mycket väl bevarad. Gatunätet är intakt och med få undantag har husen i allt väsentligt kvar sina ursprungliga utseenden. Stadsdelen kom snart att fortsättas västerut i Västermalm och söderut i Södermalm. Gränserna mellan dessa stadsdelar framgår inte för ögat."

Vasagatan anlades som den stora entrévägen åtminstone från Skara – Axvall – Varnhemshållet ner till det nya stora Regementsområdet sydost om staden. Det blev efter hand en Esplanad med dubbla trädalléer utefter vilken några av de främsta enskilda villorna byggdes. Många av dem med officerare som byggherrar.

Två exempel som troligen kunde ses från SAJ-banan åtminstone till att börja med:

De två villorna uppe på Vasagatan hade från början vid utsikt. Hästekipaget med stockar tar sig fram på Storgatan söderut.

(Bild från www.vykort.panatet.se)

Ur bebyggelseregistret: Kvarteret Björken 11 – hus nr 1, Vasagatan 12; "Hamilton Home" Byggnadsår 1903, arkitekt okänd, byggherre greve Gustaf L Hamilton. Den Hamiltonska villan påminner i flera avseenden om den Bäckströmska, och det är inte omöjligt att stockholmsarkitekten Ludvig Peterson ritat även denna. Inga nybyggnadsritningar har emellertid påträffats i stadens arkiv. Erik Josephson är en annan tänkbar arkitekt. Det finns vissa drag i den Hamiltonska villans arkitektur som erinrar om Josephsons byggnader för de militära etablissementen från samma tid. Greve Hamilton var ryttmästare vid Lifregementets husarer, vars byggnader uppfördes vid samma tid efter Josephsons ritningar. De Hamiltonska och Bäckströmska villorna var bland de första husen som byggdes enligt 1903 års stadsplan vid den nyanlagda esplanaden Vasagatan. Exteriören av Björken 11 är välbevarad med elegant kvaderritsad putsrustik i bottenvåning och hörnkedjor. Äldre fotografier visar att fönstersnickerierna var mörka, troligen bruna, vid byggnadstiden. Ett par kupor i det falsade plåttaket ändrades något i samband med en inredning av vinden år 1927, för övrigt är villans arkitektur i allt väsentligt oförändrad sedan 1903. Till entrén leder en stentrappa med smidesstaket. Huset ligger indraget bakom en förgård med hamlade träd, i gatu-linjen står ett smidesstaket med gjutjärnsstolpar. Huset har bytt ägare två gånger sedan 1990 och delvis byggts om till kontor. Idag innehåller huset tre stora lägenheter och hela vindsvåningen är inredd som kontor. En trappa från gården upp till vindskontoret har byggts om och försetts med nya trappfönster mot gården och en terrass som ursprungligen fanns men sedan tagits bort, har återställts. - 2006: Inga synliga förändringar exteriört

Ur bebyggelseregistret: Kvarteret Björken 10 – hus nr 1, Vasagatan 14;"Villa Bäckström"; 1904. Gamla tomt 188 med arkitekt Ludvig Peterson, byggherre löjtnant Ricard Bäckström. Nybyggnadsritningar från 1904 uppvisar "Villa Bäckström" med en ytterst rikt differentierad planlösning med 10-12 rum för särskilda funktioner som t ex biljard och bibliotek, nedre och övre hallar samt flera trappor. En aldrig utförd ekonomiflygel mot nordost tänktes inrymma kök och 6 rum av olika slag för domestiken. Vid entrén planerades en utbyggd loggia, ej heller den realiserades. Fasaderna pryddes med rusticerade hörnkedjor, putsade festonger och andra dekorationer. Det valmade taket täcks alltjämt av räfflade cementpannor av en typ som förekom i början av 1900-talet. Kvar finns även entrén som den kom till utförande med helfranska pardörrar, överljus med järngaller och barockinspirerat överstycke. Förgården avgränsas mot gatan av ett dekorativt smidesstaket mellan murade plintar, i tomtgränsen mot grannen står en putsad mur. Fasaddekorationerna och den stora frontespisen borttogs sedan Skövde inköpt och byggt om villan 1944. Huset har därefter nyttjats för studieverksamhet och vandrarhemsrörelse.-2006: Byggnaden har övertagits av JAK banken som också satt upp en tydlig skylt på fasaden mot Vasagatan. Takets cementpannor var utbytta mot svart bandplåt och de tidigare vita fönstren var målade i gråblå färg.

Villa Matern till höger på det som idag är Torgilsgatan, med dagens Vasakullen t h - en av de första stora villorna som byggdes (1895) i det som sedan kom att bli fullt bebyggt som Vasastaden. Huset uppfördes av SAJ's första ordförande, Överste Axel von Matern. Foto Ludvig Ericson. Hitta fler foton på - www.vykort.panatet.se!

(Bild från www.vykort.panatet.se)

Överste Materns Villa i den nya staden som blev Vasastaden - byggd 1895 - en relativ lång tid före 1903 års stadsplan för området! Hitta fler bilder på www.vykort.panatet.se!

(Bild från www.vylort.panetet.se)

Ur Skövde KMP (Kultur- och Miljöplan):

"Torgilsgatan 9. Putsad villa i två våningar, troligen uppförd omkring 1895. Byggherre och arkitekt är okända. Troligen är byggherren överste Axel von Matern och arkitekten möjligen Magnus Steendorff. Villan uppfördes medan 1876 års stadsplan ännu gällde i området, vilket förklarar dess orientering.När Vasastaden senare byggdes ut efter 1903 års stadsplan kom villan att ligga med sin baksida mot Torgilsgatan. Villans tegelfasader med bandornamentik i kalksten är bevarade, medan dess taksprång minskats och gavelröstenas snickeridetaljer avlägsnats. Fönstersnickerierna är målade i en rödbrun kulör, som rimmar väl med hur de ursprungligen kan ha sett ut. Mot gatan en elegant mur av handslaget och mönstermurat helsingborgstegel, som den dåvarande ägaren Klingspor lät uppföra 1915 efter FA Neuendorfs ritningar."

Ur bebyggelseregistret:

Byggnadsår 1895, arkitekt okänd, byggherre troligen överste Axel von Matern.Tillkomsten av denna villa har inte avsatt några spår i byggnadsnämndens arkiv. Dess arkitekt är okänd men skulle kunna vara Magnus Steendorff, som uppförde ett annat hus påminnande om detta vid samma tid. Den Maternska, senare Klingsporska villan uppfördes när ännu 1876 års stadsplan gällde i detta område. Villan kom att bli den enda byggnaden i grannskapet som orienterades enligt enligt denna plan, där husets framsida skulle vända sig mot en planerad gata i öster. Den strikta rutnätsplanen realiserades dock aldrig i den kuperade terrängen och när Vasastaden senare utbyggdes efter 1903 års ändrade stadsplan, kom villan att ligga med sin baksida mot Torgilsgatan.

"Villa Bungalow'n", som friherre Gustaf Klingspor kallade huset, bevarar i huvudsak sin ursprungliga karaktär med tegelfasader och bandornamentik i kalksten. Gavelröstenas dekorativa snickeri-detaljer har däremot borttagits, taksprången minskats och den öppna verandan mot trädgården har inglasats. Fönstersnickerierna är i dag vitmålade, ursprungligen bör de ha varit bruna. Klingspor lät 1914 arkitekt FA Neuendorf upprätta ritningar till den eleganta mur av handslaget och mönstermurat helsingborgstegel, som året därpå uppfördes vid gatan. - 2006: Inga synliga förändringar exteriört.Klass 1.