Gamla Rådhuset Heimdal 20 (f.d nr 5) Rådhusgatan 11, Hertig Johans torg. Huset byggdes 1775 som rådhus med rådsal på övervåningen och med skola, våghus och arrestlokaler i botten-våning. 1853 fick fasaderna sin nuva- rande nygotiska dräkt.

Rådhuset fungerade, tillsammans med ett tillbyggt kanslihus från 1915 i nationalromantisk stil, som stadens administrativa centrum ända till 1938. 1952 övertogs den gamla rådhusbyggnaden av stadens museum. På 1990-talet kom museet att disponera även tillbyggnaden från 1915 och man flyttade då museets huvudentré till kanslihuset och stängde till rådhusbyggnadens centrala, och för torgmiljön så viktiga, entré. Idag har det gamla rådhuset förvandlats till café med den centrala porten under klocktornet ständigt öppen. Fasaderna har under 2005 fått tillbaka sin ursprungliga gula färg efter att ha varit röda under mer än hundra år. Kanslihuset väntar på nytt användningsområde.-2005: Huset från 1915 hade vid inventeringstillfället 1989 sekundära fönster mot torget men har sedan dess återfått sina ursprungliga, tätspröjsade fönster.

KULTURHISTORISK VÄRDERING: Rådhuset och det med detta i norra gaveln sammanbyggda kanslihuset från 1915 har båda föreslagits som byggnadsminne. Arbete pågår också i kommunen med att göra en detaljplan för att bevara de båda byggnaderna.Rådhuset fick sitt nuvarande utseende 1853 och förvandlades då från en enkel, mycket karaktäristisk 1700-talsbyggnad med brutet tak och ett litet klocktorn över entrén mitt på huset, till en god representant för den nygotiska stilen. I andra större städer i Sverige finns nybyggda rådhus från denna tid i samma stil. De förändringar som gjorts i byggnaden sedan 1853 inskränker sig till omfärgningar. I den senaste fasadrenoveringen valde man efter en noggrann analys att återgå till den gula färgen.
 

(Bild från: http://sv.wikipedia.org/wiki/Gamla_R%C3%A5dhuset)
Text; Bebyggelseregistret)

Helensstugan idag Fotograf: Sverker Larsson Bildrättigheter: Länsstyrelsen Västra Götalands län

"Helénsstugan står på före detta tomt 47c del av 44b (1863 års stadsplan) och är Skövdes enda byggnad som kvarstår sedan före branden 1759. Arkitekt och byggherre är okänd. När staden återuppbyggdes enligt en rätvinklig rutnätsplan fick stugan ligga kvar orienterad efter det medeltida gatunätet; delar av den gamla kullerstensbelagda gatan är bevarad utmed husets sydfasad. Husets byggnadsår är ej fastlagt, men det är troligt att det uppförts under 1700-talets förra del, möjligen något tidigare. Byggnaden anses vara återstoden av en parstuga vars västra del rivits, möjligen i samband med en sekundär tomtindelning. Eldstadens placering nära sydväggen tyder på att husets framsida och desshuvudingång tidigare varit vänd mot gården. En inskription "1846" på skorstensmuren antyder en reparation eller ombyggnad detta år. Framkammaren vid östra gaveln kan också ha tillkommit då, troligen höjdes även huset några stockvarv. Helénstugan förvärvades av staden efter den siste innehavarens död 1916. Namnet härrör närmast från Sven Pettersson-Helén och hans hustru Lotta, som sist bebodde huset. Huset är byggnadsminne sedan 1979. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet , (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2"

                                                                  (Text Bebyggelseregistret) 

Bild t h från Lögetorget vid sekelskiftet 1900, med Ljungströms garveri rakt fram och snett emot Helensstugan (t v utanför bild)

(BIld Skövde Stadsmuseum - bildnummer: 101445)

Skövde som handelsstad

"Enligt rådande ekonomiska synsätt skulle all handel och nästan allt hantverk skötas via städerna. Staten ville ha kontroll över näringarna för att kunna ta ut skatt på dem. Handel på landsbygden var förbjuden förutom vid särskilda marknader. Mellan 1622 och 1810 rådde den så kallade lilla tullen. Tull togs då ut på alla varor som fördes in till staden för att försäljas där. Skövde var under denna tid en köpstad som endast hade rätt att handla med den omgivande landsbygden."

(Ur KPM Skövde Staden Inledning Historik)