Geometrisch Charta öfver hemmanet Smeds Gården i Wåmb, Tillhörigt Cammar Herren Baron Herr Carl Sparre, hwilket ligger i Byemåhl och Tegeskifte medh Kiepplunda och Wåms by uti Wåms gäll: Kåkinds Häradh och Skaraborgs Lähn, hwilket hemman är afmätt Anno 1692 af M[agnus] E[riksson] Filmer.

(Tack för översättningen; Lars Bergdahl, Axvall!)

Smedsgården blev efter utflyttningen genom skiftena i slutet på 1700-talet Claesborg och senare Klasborg

Först lite information om kartan över Våmb Smedsgården från 1692. Denna karta är förmodligen beställd och betald av Baron Sparre själv. Den visar ju bara de tegar i byn som tillhör hans eget hemman Smedsgården. Men på köpet får vi ju de stora gärdenas konturer och en del sidoinformation som är intressant.

Det är inte Filmer själv som ritat kartan. Originalet är säkerligen förkommet, detta är en kopia, gjord som ett arbetsprov av en Philip Johan Jaques

(Tack för informationen; Lars Bergdahl, Axvall)

Detta är i  stort sett hela kartan från 1692 - saknas endast skalan från  nedre kant - finns nedan! Från vänster finns uppteckningar av ägor och gårdar. Västra gränsen utgörs av Kronoparken som är utmärkt med ordentlig markering på kartan. Texten; " På Denne Sijdan är Parcken Billingen belägen" - det är den stora statliga Kronoparken som då fanns på Billingen och som vaktades av särskilda skogvaktare, vilka kallades "Heideridare".

Västra gränsen utgörs alltså av Billingens rasbrant och alldeles i söder norr om ordet Heene ses Upsala Engen; den ligger ungefär vid det som i än i dag kallas för ”Uppsalabacken”, och torde kanske vara en del av hasselbacken alldeles väster om golfbanans 18 green.                (Info Lars Bergdahl, Axvall, 2013-06)
 

Man kan också se att Brandstorp är en egen by vars ägor möter norrut; "Brandstorps Egor möta på Denne Sijdan"

Längst i söder på kartan ser man ett område som benämns Höge Kulle - det är vad som idag kallas Getaryggen - ett naturvårdsområde i Skövde nära och i Hene. Det gör det lättare att orientera sig på kartan i den här delen. Högkullen heter idag på kartan ett bostadsområde i dess norra del - ungefär där ordet Höga är skrivet på 1600-talskartan ovan. Längst ner står ordet Getaryggen på kartan.

Västerut på kartan föjer vi Våmbobäcken in i kleven mellan Nord och Sydbillingen fram till byröset längst i väster. Utanför detta röse (staket) fanns det mark som inte ingick i själva byn men som tillhörde någon av gårdarna. Den kallades utrösemark eller afrösningsmark. En sådan mark tillhörande Sveningsgården, Våmb, med ett litet torp el. boställe kom att benämnas Stenberget 1863 av Carl Eliesson i Brogården, Våmb - han köpte sedan Stenberget 1875. Marken ligger just utanför den gräns som syns längst t v på kartan.

Norr om markerna omgärdade med staket finns en väg inritad. Troligen i första hand en brukarväg, men längre in mot Billingen kan den ha nått vägen från Brandstorp - "Den gamla Kungsvägen" över Billingen, som gick lite längre upp på norra bergssidan och som kan ses ovan t h i kartan som en markerad riktning på väg.

Talande benämningar finns på kartan: "samslåt til hela Bijen", "En nijg  hästhage till Ryttare Hemman", "Bÿens Samfälte Oxhage", "samslåt till Hela bÿen" och slutligen på den här delförstoringen; "är Smedzgården holmen i falla" (i Våmbobäcken) markerad med en 7:a för Smedzgården.

Norra Våmb utgjordes av det stora Nohlgiärdet, med Brandstorpsvägen (Gamla Kungavägen) längst i norr och en liten stig från bykärnan (idag Skattegårdsvägen).

Kartsiffrornas förklaring:

1.     Ähr hemmanet Smedzgården. (Smedzgården sådde och skördade alltså ungefär 16-18 tunnland spannmål årligen. Inte alls så lite på den
        tiden, det var en rejäl gård - kommentar Lars Bergdahl, Axvall, 2013-06)
2.     Ähr dess Åker uti Nohlgiärdet af af mull med Klappersten beblandat jämbväl sandhjord ibland till 7 Tunland 19 kappe(land).
3.     Dess Åker uti Ängagierdet af samma Jordmån 9 Tunland
4.     Skiöfdes gierdet bestående af Myll sampt ??? är ??? till 9 Tunland 15 kappe(land)
5.     En ödes åker i samma gierde till 8 kappe(land)
6.     En åker vid gårdarna om 7 kappe(land)
        nota wid denna brukas för Tredings träda således att ett giärde ligger i träde hwart åhr
7.     Ähr Smedz ängetegar och änghagar hwilka till en dehl bestå af Hårdvall sampt Dymark, på sombliga ställen tufwigh och stenigh, 

        jempte ock på sombliga ställen bewäxt med Ek och Hasselskough, hwilka kan gifva höö alla tillhopa in alles åhrligen 10 2/3 palm  
        (not: en palm, eller parm, var ca lite drygt 5 kubikmeter = "1600-talets kronoparm")
        Elliest  fins ock några gierdes Wallar i gierdena belägna, hwilka eij till något wist kunna beräknas för dess odugl(ighets) skull
8.     Ähr tvenne små samslåtter till hela byen af mycket oduglig Mark
9.     Ähr en Oxehage iembwäl ock hele byen tilhörig
10.   Ähr dess humblegårdh
11.   Ähr Kåhlgården
12.   Ähr dess Quarn, hwilken intet går efter än Watnefloden är

Muhlbete på Parken Billingen sampt skoug dersammastädes efter utsynande.

 (Tolkat av Lars Bergdahl, Axvall, 2013-06)

Mittendelen av kartan 1692.

Södra delen av Våmb 1692 med ägobruksvägar - den västra vägen söderut gick sedemera till det efter skiftet skapade Claesborg och rakt söderut mötte så Hene by.