Karta 1960 över SAJ's sträckning från Ljungstorpsvägen över Uppsala, Altorp och Ängerås över Nyborg och förbi Backa anhalt och gård.

Banarbetare på 1920-talet ner mot Backa hpl och gård. Fr v Stångberg, Våmb, Eliasson, August Andersson, grindvakt Ljungstorp, Alfred Andersson, banvakt Backa, samt okänd.

(Bild från Verna Andersson, Ljungstorp)

Expropriationskartan från Ljungstorp förbi Backa gård 1902-04. För att klara terrängen måste man göra en stor sväng ner mot Backa gård, som passligt också ger godsherren Eklind en hållplats vid godset. Eklind var själv med i styrelsen för SAJ från början och var drivande för järnvägens byggande - se här!

Backa gård var då en stor ekonomisk enhet med bl a Vässtorp som underliggande gård. "Fallet" kom att avsöndras 1913 och "Nyborg" 1919. Då fanns järnvägen redan och blev sydgräns för Fallet medan Nyborg fick den rakt igenom sina nya marker.

Register över av SAJ exproprierad mark från lägenheterna Överbo Sörgården vid vägövergången i Ljungstorp - till Varnhems Prästgård.

Kolumnerna innehåller antal mantal, namn på "lägenheten", ägarens namn och exproprierad mark i hektar, ar och m².

Från Ljungstorp räknat:

Överbo Sörgården, Varnhem, ägdes av Alf Isaksson, Johannes Isaksson och August Hjelm med marker i vid järnvägsövergången Ljungstorp.

Finnatorp avsöndrat från Överbo Sörgården - senare Ljungsbo (1906) med nytt sommarhus byggt av bryggeridirektören Theodor Egnell, Skövde - ägare 1904 var P.J. Sjöberg.

Carlsberg (Karlsberg) avsöndrat från Överbo Sörgården - ägd av Rickard och Carolina Leksén 1904.

Uppsala ägt av August Petersson 1904.

Kyrkebo ägt av De la Gardies grafkassa, en stiftelse efter döden, sedan Varnhems kyrkojord m fl skänktes till Greve Magnus de la Gardie av Drottn. Kristina.

Ängaråsen ägt av Kungl. Maj:t och Kronan (Kaptensbostad)
Kärret under Klostret, lägenhet, ägd av C. G. Linder, P. A. Petersson och Anna Lindstrand, 1904.

Backa ägdes av Godsägaren och styrelseledamoten i Skövde Axvalls Järnväg Alfred Eklind, 1904 - som genom den stora svängen på sina markeer fick lämna ifrån sig över 2,5 hektar mark till järnvägsbolaget mot betalningen

Varnhems Prästgård ägdes av Kungl Maj:t och Kronan - sedan reduktionen.

Godsägaren till Backa gård och styrelseledamoten i SAJ's styrelse, Alfred Eklind, fick 4 514:48 kronor i ersättning från SAJ för expropriationen.

Första delen av sträckan är mellan Ljungstorp och Ängarås förbi Uppsala och Altorp, Kyrkebo gamla soldattorp. Granbacken finns också i skogen till höger om banan innan Svea dyker upp. Ekonomiska kartan 1960. Gårdarnas gränser förändras generation efter generation.

(Lantmäteriet Historiska Kartor)

Delsförstoring mellan Karlsberg, nära Ljungstorpsvägen coh förbi Ängaråsen. SAJ passerar över soldatorpet i Kyrkebo rusthåll, Altorp, efter att ha passerat Uppsala.

 Läs gärna mer om Uppsala - klicka på länken: www.ljungstorpshistoria.se

Upsala är ett gammalt eget hemman, låg som en ö i, men ingick inte i Kronoparksjorden "Billingsliderna". Närmaste väg dit kom från nuvarande övre Ljungstorp och den gick även vidare till Ängarås i nedre vänstra delen av kartan och vidare ner mot Nygården/Prästgården runt Ängarås dåvarande marker. Granngårdar var Wästtorp, Ivarstorp och Ängerås - ett kaptensboställe under Kronan.

Kartan är lite svår att orientera sig i eftersom norr är rakt vänsterut i bilden!

På lantmäterikarta från 1802 skissades Uppsala så här med sina ägor. Den lilla vägen till dagens Lövåsen tycks ha kommit med i skissen! Man tog sig förr den vägen ner hit från Ljungstorp. Kartan visar också det hörn (grönt) av den mark som Kyrkebo förvärvade 1805 och satte upp sitt soldatboställe på - Altorp (124c).

(Lantmäteriet Historiska Kartor)

Gränsdragningskarta 1862 för Upsala med noggrann ritnig av huskropparnas läge.

Upsala kan i lantmäteriets register följas från 1791, då det gjordes en arealavmätning och instening av Upsala kärr. 1862 gjordes rågångsutstakning omkring Upsala. Man kan också se att man till slut ändrat stavningen till Uppsala med två p-n. Expropriationen för SAJ är också registrerad 1902-1904.

Karta 1960. Uppsala granne med Altorp - ett soldattorp under Kyrkebo innan det frisåldes. SAJ-spåret går över deras marker. Järnvägsövergång för torpet Lövåsen och väg vid Annelunds marker, Ljungstorp.                                                                                                                                                                                   

(Lantmäteriet Historiska Kartor)

Här är Uppsala i förgrunden med Altorp därbakom. Billingen är fond. SAJ syns i skogsbrynet med en överfart samlad till marken bakom Uppsala, samt en ytterligare vid Altorp vid den här tiden. Överfarterna bestod av grindar som egentligen skulle vara stängda för att öppnas och återstängas av den som passerar på egen risk. Ofta stod de helt öppna hela tiden!

(Bild avfotograferad av Verna Andersson, Ljungstorp, 2013)

Uppsala gård idag 2013.

(Bilder från http://ugglansloppis.solwarg.se/#post0)

Uppsala med del av Nordbillingen i bakgrunden med gammal ladugård och ekträd. Det var en vacker omgivning att färdas i för SAJ-resenärerna. Spåret gick något bakom träden i bakgrunden. Här fanns också en järnvägskorsning med en "gårdsväg" över till torpet Lövåsen  på andra sidan spåret upp mot skogen också med en avtagande skogsväg upp mot marker vid Annelund, Ljungstorp -se kartan ovan!







 

Altorp 1930-40-tal att döma av bilmodellen.

(Bild från Varnhemsbygden 2006, artikel av  Alf Hansson)

Altorp 1950-60-tal flygfärgbild.

(Avfotograferad tavla av Verna Andersson, Ljungstorp)

Granbacken ligger på kartan tillgängligt från Ängerås med en liten väg fram till bruksvägen mellan Svea och Ängerås - en gammal kyrkväg till Skarke. Platsen är en glänta i skogen som odlades av backstugusittarna i Granbacken, en backstuga under Fiskaregården.

(ur Billingen längesen, 1, 1989, Verna Andersson, Arne Andersson och Alf Brage)

Läge se karta nedan!

Arne "Skultorparn" Andersson uttrycker i samma bok:

"Robert i Granbacken, den gamle hedersmannen, förtjänar också några rader. Enarmad, med en förstörd hand på den friska armen, orsakat av hjärtfeber i barndomen, odlade han sin jordtäppa och försörjde sig i övrigt med att dra runt med en kärra och bedriva gårdfarihandel.

Granbacken förföll med åren alltmer och är numera rivet. En granne, Arthur Pettersson, rev ner huset. Han fick 50 kr för jobbet och fick också virket, vilket dock aldrig användes. Ett helgerån att utplåna detta och så meningslöst. Virket är numera bara en förmultnad hög (1989)."

Bild från Varnhemsbygden 2007, artikel Verna Andersson och Arne Sträng.

GRANBACKENS HISTORIA OCH MÄNNISKOR - klicka här!

























 

I samband med att Kronoparken Billingen - delen Billingeliderna - skiftades 1794 ritades denna karta över Ängerås (Ängarås). Kaptensbostället tycks ha varit relativt stort och haft åtminstone 1 och 1/2 plan om man ser på lantmätarens schablon för sin akvarell av huset. Tänk på att norr är i stort sett rakt vänsterut på kartan!

(Lantmäteriet Historiska Kartor)

En annan variant av samma kartunderlag från 1794 visar Ängerås väg från öster ner mot Varnhem via Nygården och Knivaledet. Mot öster gick den fram till Ljungstorpsvägen.

1805 var det dags, troligen som en efterföljd av storskiftet, till ett ägobyte mellan 'Engerås' och de omgivande gårdarna. Det ser i alla fall ut som om markerna runt om huset krympte rejält till vad de i stort sett är idag förutom nytillköp av mark under senare årtionden. På den mark som här tillfördes Kyrkebo (124. c - på kartan) uppfördes senare ett soldatorp - Ahltorp - med Kyrkebo som rusthållare. Ett soldattorp med stor närhet till Kaptensbostället.

Karta 1960 visar Ängerås och de gamla vägar man fortfarande då kunde se upp till Svea och ner till Nygården. Vägen över till Svea hade ständigt stängda grindar som fick öppnas vid passage över järnvägen, då överfors järnvägen på egen risk. Detta gällde för alla icke bevakade överfarter.

Övergången med grindar kom till mycket på grund av att man under järnvägsbygget hade många arbetare förlagda till Ängerås, vilka efter järnvägens staketuppsättning lätt skulle kunna ta sig till sin inkvartering, men också för att det var en gammal färdväg för Sveaborna m fl.

(Uppgift Bengt Hofling, Ängerås 2013)

Så här ser Ängerås ut idag. Med kaptensskylten på väggen gjuten av gelbgjutare Jonsson i Skara 1947, då bostället uppmärksammades med denna ärofyllda utmärkelse för gångna tider i Kronans och Militärens tjänst. Då hade torpet varit i gårdsägaren och kyrkvärden Anders Gustaf Jonssons ägo i tio år, eftersom han inköpte stället från Staten år 1937.

(Bild från Verna Andersson, Ljungstorp, 2013)

Mitt emot huvudbyggnaden på Ängerås så finns än idag detta hus där gårdsskötaren med familj bodde.

(Bild från Verna Andersson, Ljungstorp, 2013)

Denna ritning till tavlan som uppsattes på huset ingår i den minnesbok som Kungliga Skaraborgs Pansarregemente då upprättade över tiden.

(Boken tillhandahållen på plats för avfotografering av nuvarande ägarna, familjen Hofling, Ängarås, 2013)

Se mer om Kaptensbostället Ängerås - här!

Boende på Ängerås har varit Kaptenen, senare Översten, Friherre Carl von Otter, född 1696 och död 1763. Han bodde på Ängerås under åren 1729 - 1744.

Ävenså Kaptenen senare Översten Adolf Ludvig de Maré, född 1796 och död 1877 och han bodde på Ängerås under tiden 1826 - 1836.

En annan av de boende var Kaptenen senare Översten Alexander Johan Wästfelt född 1811 död 1892.

Han bodde på Ängerås under åren 1836 - 1847.

(Ur minnesboken från Skaraborgs Regemente förvarad av familjen Hofling, Ängerås 2013)



















 

På karta från 1794 ser man dagens Svea som Wästorp norr om Ängeråsen och Upsala hemman. (Kartan är lagd på sidan för att få ett ungefärligt norr rakt upp på kartan!).

Från kartan kan man se att Wästorp då var ett eget hemman skilt från Kronoparken som omgärdade de tre hemmanen på bilden; Upsala, Ängeråsen och Wästorp. Man kan se att den enda inritade vägen till Wästorp gick från norr och den gamla vägen över berget från väst till öst och fram till Ljungstorpsvägen.

"Hemmanet som på krono Parken Billingen är beläget, år 1740 från bemälte park afwittrat och instenat".

År 1763 upprättad karta över Wästorp 1/4 Hemman Crono. Då var fastigheten alltså en kronofastighet som "innehaves av Lagmannen Wälborne Herr Erik Lundin". Auskultanten Erik Lundin (se nedan) hade nu blivit lagman. På kartan finns ett kärr med nr 10, så omöjligt att uppodla. att det undantas från skattläggning.  Vid tillfället tillfördes istället hemmanet den östra delen med Littera b och C. Ingen skog fanns till hemmanet utan skulle hämtas på allmänningen. Vid äga Nr 3, Grötlyckan avstyckas senare mark och bildade hemmanet Nyborg.

Erik Lundin dör 1797 och testamenterar allt till sin brorson J. F. Lundin. Han ägde nu bl a Hushagen, Backa 1/2 mantal (ännu inte så stort), Väberga 2 mantal och Norregården kronoskatte 1 mantal samt Västtorp (Svea) 1/4 mantal. Man kan se att Väberga med Norrgården, Backa och Västtorp fanns under en ägare.

Verna och Arne Anderssons far, Gustaf Andersson på slåttermaskinen i Svea. Familjen flyttade in i Svea i mars 1940 det år Verna föddes.

Arne "Skultorparn" Andersson (född och uppväxt i Svea) berättar om en häst- och vagnfärd från Svea med uppsamling av mjölk för transport till Varnhems mejeri:

"Jag skymtar Oskar vid ladugården i Nyborg. Han har hört mitt skramlande åkdon och vill växla några ord medan han hjälper mig på med krukorna. "Fallar'n", som bor lite längre ifrån vägen, har i regel varit ute tidigare. I Nyborg kunde man få en passagerare som åkte med mellan ladugården och porten in till huset. Det var en liten fin foxterrier som älskade att åka med allt som kom förbi. Det hände att om någon drog en dragkärra förbi, kunde även den få transportera denna passagerare. Utanför sitt revir följde han dock inte med.

Jag fortsätter ned till svängen där vägen en bit löper utmed järnvägen. Där har Lundberg i Sandlid varit ute med sin mjölk innan han gått på dagsverket pa Backa gård. Sandlid, ett torp under Backa, var ett litet fint ställe. Huset brann ned i bbrjan av 40-talet och byggdes sedan aldrig upp. Idag är platsen helt övervuxen. Den stora eken, som stod vid gaveln pa stugan, är fortfarande kvar(1993). Jag minns att den var ganska svedd efter branden.

Nu kör jag över järnvägen. Två grindar skall öppnas och ekipaget försiktigt lotsas över. Man kan aldrig veta om ett extratåg ger en signal i buskarna. När Andersson i Fallet körde över en gång, törnade loket emot bakänden på vagnen och en mjölkkruka hamnade i lokets snöplog, vilken slungade densamma högt upp i luften. Detta hände på hemvägen så krukan var nog tom, om den inte innehöll vassle, det som blev över av mjölken vid tillverkningn av ost. Vasslen återköptes för utfordring av kalvar och svin. Andersson berättade detta med ett knipslugt leende under de stora slokmustascherna och glimten i ögat under vegamössans skärm. "Fallar'ns" lugn rubbades inte i första taget.

Nu går färden vidare förbi Olle Lindahls, en tjänstebostad för arbetare på Backa, och ner genom ängen till järnvagen. Före järnvägsövergangen låg två hus på vänster sida, räknat uppifrån (Svea). Det var arbetarbostäder och dessa hade min farfar varit med och timrat. Enligt vad jag minns, skulle de hetat Skrikås och Stekås, men jag ar inte riktig t saker. Ett tredje hus kallades for Bakås. När torpet Sandlid hade brunnit ned, använde familjen Lundberg ett av huset som nödbostad. Under kriget fanns en militär vaktstyrka som ocksa bodde i ett av husen. Någon fast boende där kan jag inte minnas.

Färden går nu vidare över järnvägen igen och ned till Backa gård där ladugårdskarlen Martin Johansson har ställt ut sex, eller om det var åtta flaskor på bryggan, utanför ladugården."

(Ur Varnhemsbygden 1993, artikel av Arne "Skultorparn" Andersson)

Västtorpa och Nytorpa gata med stengärdsgård flygfoto 1950-talet. På bilden torpet Nytorp, öster om Västtorp.

(Bild från Verna Andersson, Ljungstorp införd i Varnhemsbygden 2012)

"Wästorpa gata" går från Wästorp upp till skogsledet, som fanns tidigare vid nuvarande Kosmos-området. En gata år platsen framför ladugård och logar men också den led som går därifrån utmed gårdens ägor. Wästorpa gata är en smal väg mellan stenmurar tidigare körbar för häst och vagn. Gatan är troligen, med tanke på namnet, lika gammal som gården Wästorp och var före skiftet av Billingeliderna (1800) troligen utfartsväg för Wästorp/Svea och fortsatte från skogsledet vid nuvarande Kosmos ner över Solberga, Väberga och Backa. Det mesta av stenmurarna finns kvar idag (2012), men är borttagna på en del ställen. En del är igenväxt med träd.

(Ur Varnhemsbygden 2012, artikel av Verna Andersson & Arne Sträng, Ljungstorp)

Observera luftförvarstornet som finns i bilden till vänster!

(Ur Billingen längesen, 1, 1989, Verna Andersson, Arne Andersson och Alf Brage)

Mer om hemmanet Västtorp - klicka här!

Karta 1960 visar Nyborg alldeles före den stora svängen som SAJ gjorde ner mot Backa Hållplats framför Backa gård.

Familjen Johansson på Nyborg, foto under 1930-talet. Fr vä: Hilda Johansson, dotter Helga, Göran Olsson som var granne och son i Nyttorp, dotter Rut, dotter Karin, son Nils, dottter Märta och Oskar Johansson.

Alf Andersson, under 1940-talet, för tiden då boende på Svea berättar:

"Jag skymtar Oskar vid ladugården i Nyborg. Han har hört mitt skramlande åkdon och vill växla några ord medan han hjälper mig på med krukorna. "Fallar'n", som bor lite längre ifrån vägen, har i regel varit ute tidigare. I Nyborg kunde man få en passagerare som åkte med mellan ladugården och porten in till huset. Det var en liten fin foxterrier som älskade att åka med allt som kom förbi. Det hände att om någon drog en dragkärra förbi, kunde
även den få transportera denna passa-
gerare. Utanför sitt revir följde han dock
inte med."

Ca 1950 eller 1951 kom Olger Fredrik Tengman född 1899 i Småland till Nyborg 1:1 Varnhem. De bodde i Nyborg då han dog 1969.

Han hustru var Wanda Zuleima Tengman, född 1908 i Östuna i Uppland. Någon gång efter Olgers död flyttade Vanda från Nyborg till Skara och dog i Skara 2008.

Soldattorp 326, Fallet, ändrar ägor med här övriga 1879 runtliggande gårdar. Stommen för Fallet var Väberga Mellomgården. Den mesta av marken ägdes fortfarande av ägaren till Backa gård som nu hade införlivat stora delar Väberga by och annan mark och nu var upp i 5 och 1/4 mantal.

Så här såg lantmätarens akvarell ut för Fallet, Knichtebostället på karta 1701!

På 1960 års karta kan man se att den nya och avsöndrade gården Fallet ligger en bit från SAJ-spåret men touchar det med sin sydvästra gräns ner mot Nyborg.

Fallet kom 1913 bli namnet på den då avsöndrade nya fastigheten "Fallet" enligt kartan, där SAJ-spåret nuddade fastigheten i den sydvästra hörngränsen.

När Arne körde mjölken till Varnhems mejeri skrev han vid Nyborgs mjölkrukor:

"Fallar'n", som bor lite längre ifrån vägen, har i regel varit ute tidigare."

Verna Andersson berättar:

"Ett minne från kaffestunden en gång i skörden var när Augusta satt mitt emot Robert Andersson i Fallet, "Fallar'n" kallad. Han hade ett litet ansikte och stora slokmustascher. Han hällde kaffe på fatet, lyfte det till munnen och blåste så det gick vågor i fatet och mustascherna fladdrade. Augusta upptäckte förstås det och härmade "Fallar'n" till omgivningens förtjusning. Men hon hade förstås inga mustascher som fladdrade."

Banvaktsstuga Nr 4 (från Skövde räknat) också helt byggd efter typritningen godkänd och underskriven av SAJ's ordförande Axel von Matern 1903.

Nära Backa gård, och med Nr 4, var en banvaktsstuga med jord (1/2 mantal). 1 mantal var det som kunde försörja en familj, så detta var ett halvtidsjordbruk ägt av Skövde Axvalls Järnvägsaktiebolag och lämnat som tjänstebostad och del av lön för banvakten. Här en ung Alfred Andersson på dressinen utanför banvaktsstugan vid Backa gård - troligen i början av 1930-talet.

(Bild från Verna Andersson, Ljungstorp, 2013)

Banvaktsstugan Backa, 1/2 mantal jord, med familjen Andersson - far Alfred, mor Selma, barnen Sonja, Gunhild, Sixten, Gunborg på mors arm, 1933. Sonen Gunnar tar säkerligen kortet och finns därmed inte med på bilden. Detta är två år före flytten till Ljungstorp för hela familjen i november 1935 - se ovan!

 (Bild från Verna Andersson, Ljungstorp, 2013)

Vägen från Banvaktsstugan vid Backa upp till Nyborg med troligt en av döttrarna Andersson på bilden. Stugan är en av tre gamla stugor som legat här och som kallades Skrikås, Stekås och Bakås. Detta är då troligen Skrikås. De lär ha varit arbetarbostäder för Backa gård.

(Bild från Verna Andersson, Ljungstorp, 2013)

Järnvägsgrinden vid Backa med döttrarna till banvakt Alfred Andersson, Sonja och Gunhild Andersson.

(Bild från Verna Andersson, Ljungstorp, 2013)



























 

Backa Gård med anhalten alldeles till vänster hitom spåret, mot gårdsplanen till.

(Bild från Carl Arvid Tell Backa Gård, 2013)

Backa Gård, Varnhem.

Forts nästa sida!

Utgör också En enkel resa 4!

<-- Till sidans rubriker!